Rikedomens hemlighet

Rikedom är ett mycket speciellt ord. Kanske ett ord jag inte använder så mycket för att det låter som pengar. Men för mig handlar det inte om pengar utan om en känsla av förnöjsamhet. En känsla av något vackert. Jag tänker ofta på hur bra jag har det i detta land, på min lilla gata, vilken härlig familj jag har och mina vänner. Det gör att jag känner mig rik. Men också i att se en enkel liten påsklilja efter regn, en mossklädd sten i morgonsolen eller morfar som fiskar med sitt barnbarn. Det gör att jag känner av rikedomens hemlighet Promenerade härom dagen nere vid kohagarna och såg våren och grönskan det gjorde att jag känner av rikedom i naturen. Så galet gröna blad som tränger sig fram. Fåglarna sjunger bästa sången, långt bättre än den musik jag hade tänkt att ha i mina lurar den promenaden. Möter en äldre man på vägen som hejar så där ovanligt glatt. Tror inte att jag träffat honom tidigare. Allt kändes plötsligt som i Ronja-filmen, så där att man ville öppna munnen till ett vårskrik. Bara få ur sig det där gråa kalla efter vinterdvalan.

Karin Boyes ord ”Ja visst gör det ont när knoppar brister” kan jag plötsligt förstå lite bättre. Hela naturen jublar, många människor man möter är ovanligt glada och så kanske många andra känner att så är inte verkligheten i deras liv. Livet gör ont av olika anledningar. Det är verkligen inte lätt, men vi hjälpas åt att vara till för varandra med ett vänligt ord eller en lugn stilla stund med en kopp kaffe. Vi behöver varandra i enkelhetens rikedom när livet bara pågår runt omkring oss.

Min mormor sa att hon kände sig rik som hade oss barnbarn. Hon hade inte massor av pengar men hon hade ett rikt liv, sa hon alltid. Den känslan kan jag känna om jag tillåter mig stanna en sekund. Stanna upp och tänka efter vad jag ser runt om mig. Kanske inte bara det där med familj, släkt och vänner utan våren och grönskan, en vacker grindstolpe vid ett gammalt hus. En vacker vy eller en gammal eka som guppar i det glittrande vattnet.

Valborgsmässoafton i kväll, med alla dessa sprakande majbrasor som välkomna våren och livet. I kväll kanske vi sjunger både Sköna maj välkommen till vår bygd igen, och min favorit majsång, "Vintern rasat…. ". Jag klämmer i som mest i första versen ”….Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö.”  Jag ska sannerligen bli bättre på att se rikedomen som finns runt om mig.

Trevlig valborg!